Många tränar av ren slentrian med ”normalstora” dummy i storlekar runt 400 gram. Personligen har jag under de senaste fem åren nästan uteslutande tränat med valpdummy, dummy i storleken 200 gram. Under åren har jag sett ett allt större intresse för denna storlek men i början tyckte många nog att det var lite löjligt med så små dummy till vuxna hundar. Det är av främst två anledningar jag använder valpdummyn, dels väger 10 stycken sådan bara 2 kg mot 4 kg för motsvarande i normalstorlek. Kanske en inte så stor skillnad kan tyckas men skall man bära dom några kilometer så lovar jag att skillnaden märks. Det är ytterst få hundar som behöver träna med stora och tunga dummy av anledningen att dom skall lära sig bära tunga saker, finns bara viljan och det rätta inställningen hos hunden så kommer även en tung kanadagås hem.
Den kanske viktigaste anledningen är nog ändå att små dummy doftar betydligt mindre än stora! Anledningen att jag vill minimera doften är att jag vill lära mina hundar att använda näsan på ett så effektivt sätt som möjligt. Det jag hittills sett av mina hundar är att detta definitivt givit resultat, både Keeper och Midas är mycket noggranna och följer upp vittringar på ett utmärkt sätt. Jag har sett allt för många hundar som inte använder näsan tillräckligt mycket utan springer mer eller mindre till dom snubblar på en dummy eller lyckas lokalisera dom med ögonen.
Vid en kurs för danska goldenklubben kastade jag några av mina små dummy i högt gräs och dom danska hundarna hade påtagliga problem att hitta dom. I Danmark är man mycket förtjust i att underlätta för hundarna att hitta apporterna genom att tillsätta konstgjord doft på dummyna i form av någon fågeldoft, ofta med motiveringen att man vill att hundarna skall lyckas och det blir lättare att hitta dummyna. Jag vill inte att mina hundar skall hitta dummyna för lätt på träning, därför att dom utan större ansträngning kan nosa sig till dom på långt håll och att dom därmed inte lär sig använda näsan effektivt. Jag vill att träningen skall vara svårare än den tilltänkta tävlings/provsituationen och att dom lär sig använda näsan effektivt. Det är aldrig fel att ha en rejäl överkapacitet när det verkligen gäller! Kan dom hitta små dummy i t.ex. högt gräs under träning så nog borde dom ha mycket goda förutsättningar att hitta ett vilt på jaktprov, jakt eller tävling.
Under den tiden jag var som mest aktiv inom agility tränade jag alltid på svåra banor och svåra bankombinationer. Svårighetsgraden låg så att dessa kombinationer nästan aldrig förekom på tävlingar, inte ens på SM, NM eller VM var vanligen svårighetsgraden så hög. Anledningen var givetvis att oavsett vad som dök upp på tävling så skulle vi ha tillräckligt överkapacitet att klara av detta även om tävlingen i sig innebar en oerhörd påfrestning rent mentalt för både hund och förare. Rent psykologiskt är det också en oerhörd fördel att när en svårighet dyker upp på tävling och medtävlande bekymrar sig för om detta är möjligt att lösa kan man själv lugnt konstatera: Vad bra, detta har vi ju tränat på och då kommer vi att ha en fördel gentemot övriga. Man kanske t.o.m. kan tänka som en del idrottspsykologer menar: ”Vad bra att det är svårt dom faller dom svaga ifrån”.
En engelsk tränare använde vid en träning i Sverige tennisbollar och för att hundarna lättare skulle hitta dom stoppad han dom ett kort ögonblick i armhålan för att förstärka vittringen. Jag har ofta använt tennisbollar i min träning både i högt gräs och på myrar där bollarna halvvägs försvinner utan någon som helts ”dofttillsats”. Skolar man hundarna att rätt använda näsa och vind och dessutom lär dom att följa upp vittringar ordentligt finns inget behov att doftillsatser vare sig på dummy eller på tennisbollar. Faktum är att bara du rört vid bollen vid kastet finns tillräckligt mycket vittring för att hunden skall hitta den, även om bollen är helt ny. Istället för att underlätta för hunden så att apporterna hittas med minsta möjliga näs- och hjärnarbete vill jag lära dom att hitta apporterna oavsett förhållandena, att ihärdigt ligga i och följa upp de vittringar som finns för det lönar sig alltid. Träna gärna i högt gräs med små apporter eller tennisbollar för att lära hundarna att använda näsa och hjärna på ett effektivt sätt.
Storleken har betydelse – Ju mindre desto bättre!
| « Stopplydnad | Störningar » |