Gör de första släpspåren korta, använd helst nyskjuten kanin, träna helst en sval kväll eller tidig morgon. Markera startplatsen, dra av lite hår från kaninen och gnid den ordentligt mot marken. Lägg spåret med vinden, släpa kaninen i ett snöre tjugo till trettio meter, ta bort snöret, låt kaninen ligga kvar men gå inte tillbaka i spåren på återvägen. Om man väljer daggfuktigt halvhögt gräs har man gett hunden bästa förhållande.
Hämta hunden och sätt den en bit från spåret, peta i spåret med visat intresse, gå fram till spåret och lägg kopplet dubbelt runt halsen på hunden, när den snusar intresserat pekar man i spårets riktning och ger kommando spår – apport, när hunden följer spåret släpper man ena änden på kopplet. Om den inte fattar kan man gå bredvid spåret och peka i det och med upprepade kommando föröka få hunden att ta upp spåret, går inte detta kan man lägga kopplet runt halsen igen och försiktigt styra den rätt. När kaninen påträffas kan man eventuellt ge ett nytt apportkommando och inkallningssignal så hunden kommer tillbaka med kaninen.
Ibland kan hunden ha svårt för att fatta att den skall spåra och påbörjar istället ett fritt sök då kan man göra följande övning. Sätt hunden framför en tät häck eller liknande som hunden inte kan se igenom, fånga hundens intresse och kasta kaninen över häcken, gå runt häcken och bind fast kaninen i ett snöre och släpa iväg den 30–50 meter. När man kommer tillbaka är hunden ivrig att få apporter, skicka hunden på apport, hunden hittar nedslagsplatsen men inget byte och börjar söka och finner spåret, som den följer och i slutet finns kaninen som den apporterar.
En annan metod är att visa kaninen för hunden och sedan börja dra släpspåret i hundens åsyn, välj då en sådan terräng att hunden snabbt tappar kontakten med dig. Fortsätt en bit med släpspåret och gå en annan väg tillbaka.
När hunden fattat vad spår är, förlänger man spåret upp till 200 meter eller mer, spåret blir inte svårare för att det är längre, men variera spårlängden så hunden inte lär sig att bytet alltid finns vid ett visst avstånd. Låt spåret bukta, gå i nittiogradersvinklar, använd olika terrängtyper, när hunden blivit säker kan man låta spåret korsa viltväxlar eller dra spåret genom en hage med betande kor.
| « Självständighet och uthållighet | Sök med omvänd djupprioritering » |
























