Närsök

Att träna närsök med jämna mellanrum är ett utmärkt sätt att träna upp hundens noggrannhet samt att befästa närsökssignalen. Jag tränar gärna närsök i början av varje säsong. När jag lägger ut närsöket placerar jag hunden ett par meter från sökrutan och jag låter alltid hunden se på medans jag går ut i sökrutan och trycker ner apporterna och ”rufsar” om i gräset. Jag är övertydligt i denna handling för att verkligen skapa ett intresse hos hunden och på en del ställe gräver jag bara med handen i gräset utan att placera ut någon apport där.

Jag brukar köra närsöket i ett relativt litet område, cirka 2 x 2 meter och försöker alltid lägga det i ett lite svårsökt område, gärna i högt gräs. Till närsöket är valpdummyn idealiskt, de finns att köpa i Dummyshopen, med det går också bra att använda tennisbollar. Jag använder ofta fem apporter eller fler och brukar fördela apporterna relativt jämnt i sökrutan och ser till att dom kommer så långt under gräset det går utan att för den skull gräva ner dom. Jag placerar nästan alltid någon eller några apporter alldeles i början av sökområdet för att lära hunden koppla på näsan direkt. Personligen har jag mina apporter numrerade så jag vet var dom ligger.

Ofta tycker jag de apporter som ligger närmast hunden är de svåraste för hunden att få in, vilket säkert beror på att hunden är så ivrig att hitta apporterna att näsan inte riktig hänger med i början. Beroende på hur hunden jobbar kan man variera med att placera ut apporterna i olika ordning, de apporter man placerar ut sist har hunden bäst i minnet. Har hunden svårt att koppla på näsan i början placerar man ut de närmaste apporterna sist och gärna med överdrivet stora rörelser.

Jag skickar sedan hunden med ett närsökskommando, t.ex. ”sök nära” och använder en lugn röst för att inte hunden skall ta för sig för mycket. Inledningsvis på varje skick blåser jag också närsökssignalen men jag håller inte på att tutar hela tiden. I början brukar det inte vara några problem att hitta apporterna men undan för undan kan det bli svårare och då vill gärna hunden förlägga söket utanför sökrutan och då får man återföra hunden. Låt inte hunden gå för långt utanför området men hunden måste ändå ges chansen att hämta vind utan att man skall blåsa den tillbaka. Jag ser helst att mina hundar helt tömmer närsöksområdet på apporter och det är naturligtvis en fördel om själv vet var apporterna ligger

En variant jag också brukar praktisera när hunden verkligen vet vad närsöket handlar om är denna. Jag kombinerar närsöket med en markering eller en dubbelmarkering och beroende på hundens utbildningsnivå kan man variera ordningen på markeringen och utlägget av närsöket. Enklast är att göra så att man inleder med att kasta en markering/dubbelmarkering kanske trettio meter bortanför närsöksområdet och därefter lägga ut närsöket på vanligt sätt. Vill man göra det riktigt enkelt kastar man markeringen åt motsatt håll som var närsöket ligger och vill man göra det svårt kastar man det rakt bortanför närsöksområdet. De första apporterna är säkert inga problem för hunden att fokusera på, men allt eftersom det blir svårare att hitta närsöksapporterna blir de kastade apporterna mer påtagliga och då finns chans att träna på att hålla hunden i rätt område. När närsöket är tomt får hunden ta hem markeringen/markeringarna. Något svårare blir det givetvis om man istället först lägger ut närsöket och därefter kastar markeringen/markeringarna rakt över närsöksområdet men ändå kräver att närsöket skall först tas in, innan hunden får lösa markeringsuppgiften. Denna övning är också ett bra sätt att träna hundens minne på då den också skall hålla koll på de kastade apportern.

Närsöksövningen kan man köra med relativt unga hundar bara man anpassar svårighetsgraden efter hunden. Övningen triggar inte jaktlusten på samma sätt som kastade apporter gör. Jag väntar till relativt sent i hundens utbildning med att skicka hunden till närsöksområdet med ett linjetag och där blåsa stopp och därefter närsökssignal. Anledningen är jag inte på något sätt vill ta bort den entusiasm jag successivt bygger upp under linjetagsträningen. Det är lätt att hunden lär sig att den kommer att bli avblåst under linjetaget och därför inte tar för sig så frimodigt som den annars skulle göra.

Rent allmänt kan man tänka på att man alltid kan laborerar med ordningen för att göra det lättare eller svårare.